PCOS och drömmen om familj
“ År 2013 nämnde jag för en läkare att jag drömde om att bilda familj inom en nära framtid. Min syster hade just diagnosticerats med endometrios och sannolikheten var stor att även jag skulle ha det. ”
”Kamratstöd är en mycket viktig kanal för att orka i fråga om såväl PCOS som barnlöshet. Att det någonstans finns någon annan som upplever och går genom samma saker som jag, som tampas med samma tankar och problem.”
År 2013 nämnde jag för en läkare att jag drömde om att bilda familj inom en nära framtid. Min syster hade just diagnosticerats med endometrios och sannolikheten var stor att även jag skulle ha det. Ingen endometriosdiagnos fastställdes då, utan läkaren instruerade mig att vänta ett halvt år efter att ha slutat med preventivmedel och sedan ta kontakt om ingen graviditet inträffade. Det gick ett halvt år men ingen graviditet hördes av. Under det halvåret hade jag väldigt oregelbunden mens. Visserligen hade jag mens, ibland alltför ofta. Många med PCOS har mens väldigt sällan eller inte alls. Jag var då utan p-piller för första gången på många år – med pillren hade menscykeln varit regelbunden. Från yngre år minns jag riklig mens med mycket mensont, men jag minns ingen anmärkningsvärd oregelbundenhet.
I samband med behandlingen framgick det snart att jag hade polycystiska ovarier. Genom blodprov klarnade också många andra symtom som är typiska för PCOS, till exempel höga halter av manliga hormon. Resultaten betydde att jag antagligen inte alls ovulerade, eller att ovulationer skedde väldigt sällan. Behandlingen inleddes med lindriga mediciner för att få igång ovulationen. Responsen på behandlingen uteblev tills jag fick injektioner. Av någon anledning blev det ändå ingen graviditet, och därför blev det dags att testa nästa behandlingsform. En första inseminering gjordes och ledde till vår stora lycka till en graviditet. Perioden av barnlöshet varade i två år.
När vi började drömma om ett andra barn tänkte vi förstås på inseminering igen. Läkemedlen var exakt samma som vid den föregående behandlingen, men responsen alldeles för stor. I stället för inseminering blev det aktuellt med IVF, som gav oss två dugliga embryon. De två embryoöverföringarna blev dock bägge negativa. Följande gång fick vi ytterligare två dugliga embryon, men igen blev båda försöken negativa. Vid följande tillfälle blev responsen väldigt stor, så kvantiteten gjorde att kvaliteten på äggblåsorna led. Därför fick vi bara ett embryo. Tanken var att embryot skulle överföras genom en läkemedelsstimulerad ovulationsinduktion, men responsen blev också nu alltför stor. Om embryot hade överförts skulle det ha medfört risk för en fyrlinggraviditet. Inseminationen gjordes då utan ägglossningsspruta så att min egen kropp skulle få välja varifrån ovulationen skedde. Glädjande nog blev jag gravid och vi väntar nu på två små som ska komma.
Jag vill alltså säga att kvinnor med PCOS har goda möjligheter att bli gravida. Vägen kan vara kort eller lång, men chanserna att förr eller senare bli gravid är stora. Som synes har PCOS främst påverkat mig genom barnlösheten. Ibland har det känts tungt att bära bördan av att veta att problemet finns i mig. Det är på grund av mig som vi haft svårt att få barn. Ibland har jag till och med tänkt att jag förtar min mans möjlighet till barn. Det har tärt väldigt mycket på min kvinnlighet. Däremot har jag inga tydliga yttre tecken, som acne eller kraftig hårväxt. Jag vet ju att många med PCOS kämpar också med dessa symtom. Det är lite som att ens kvinnlighet anfräts. Vikten får jag däremot kämpa med eftersom alla kilon sitter väldigt hårt. Men jag hade diverse problem också när jag ännu var normalviktig, innan den första graviditeten. Viktnedgång är alltså inte alltid den rakaste vägen till lycka i det här fallet. Normal, sund och mångsidig kost och motion är nyckelfaktorerna, precis som vid många andra sjukdomar.
Jag upplever att det som alltid hjälper mest är öppenhet, oavsett om det gäller något positivt eller negativt. Får man dela något med någon annan lyfts en liten bit av bördan från ens egna axlar. Att jag har kunnat prata öppet om mina problem med vänner och familj har hjälpt mig enormt mycket. Kamratstöd är en mycket viktig kanal för att orka i fråga om såväl PCOS som barnlöshet. Att det någonstans finns någon annan som upplever och går genom samma saker som jag, som tampas med samma tankar och problem.
Teresas namn är fingerat.
‹ Tillbaka till berättelserna